Blogg

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag skulle återkomma om en upplevelse som berör den gräsrotsväckelse jag då talade om.

För några år sedan var jag i bön och under bönen fick jag en inre upplevelse, som en syn.

Jag såg ett dystert mörkt landskap. Anade konturerna av skogspartier och bergskammar i bakgrunden. Fanns det bebyggelse så var den svår att upptäcka i allt det dunkla.

Sedan anade jag en ljusglimt i det övre högra hörnet av ”bilden”. Jag fördes närmre denna svaga ljuspunkt och kom då att se ett fåtal människor samlade till bön. Det var enkla människor, eller rättare sagt människor i vardagsmiljö. Det vilade en helig frid över samlingen. Jag upplevde det som om att Guds välbehag strålade över samlingen och jag uppfylldes själv av denna helighet till den grad att tårarna ville komma.

Så fördes jag tillbaka och såg det hela perspektivet igen. Nu upptäckte jag att det fanns små ljuspunkter lite var stans i bilden, som om en stjärnhimmelsmatris vilade över hela landskapet. Inom mig visste jag att detta var böneplatser liknande den jag hade fått se.

Jag fick aldrig se elden från dessa böneplatser föras samman till en stor flammande eld, men jag fick en förvissning om att det skulle ske. Detta är gräsrotsväckelsen, de många längtande bedjarnas efterlängtade andliga genombrott. Detta är den stabila grunden i det som snart kommer att ske. Mycket snart.

Jag har berättat om denna syn i ett antal bönesamlingar i södra Sverige och det har alltid slagit an en ton hos bedjarna.

Helt nyligen fick jag av en vän höra att många år tidigare än min syn, så fick en profetisk röst i Småland, nära Sveriges ”äldsta” pingstförsamling i Adelöv, en syn som liknade den jag fick se. Det gladde mig och bekräftade budskapet.

Så med förväntan blickar jag framåt.

(eget foto)

Redan när Lasse Bjervås slog an första ackordet på flygeln, för inledande lovsång, så upplevde jag hur en vind från den helige Ande rörde sig igenom alla närvarande. Min upplevelse fick jag sedan bekräftad av flera jag talade med.

Bönekonferensen i Hässleholm startade i år på detta vis. Det var som om Herren sa, det är jag som ska göra det. Nu sker något.

Johnny Foglander var huvudtalare och bidrog med gedigen undervisning främst om behovet av en bönerörelse som var enad i Anden, en armé av bedjare som fokuserar på Guds väg och inte på det som skiljer mellan olika delar av kroppen.

Under konferensen kom flera profetiska tilltal som pekade på att något är på gång. Har vi inte hört det förut kan vi då säga. Jo visst, så är det, ankomsten av en väckelse har uttalats och är efterlängtad.

Även jag hade fått ett tilltal om ett andligt genombrott. Jag skrev ned i förväg och det stämde sedan med vad som skedde och vad som kom att sägas under konferensen.

Det var den tionde Hässleholmskonferensen jag varit med på och det avslutade för mig en period av nio år då jag varit med i den lednings/arbetsgrupp som finns för ”Ett förvandlat Skåne genom bön.” Skåne finns kvar i mitt hjärta och i min bön, men allt har sin tid. Nu öppnas nya vägar.

På bilden ser du ungdomar som bejakat Skånes Pionjärmissions uppmaning att starta bibelgrupper som i framtiden ska leda till församlingsplantering i Skåne. Det gläder mig och ska bli spännande att följa. Johan Stenström talar.

Jag har fastnat för namnet gräsrotsväckelse för det jag tror händer i Sverige i dag. Överallt möter jag små, mycket varma och längtande grupper av bedjare. Visst finns det stora böneinitiativ som jag på intet vis vill reducera, men jag tror att gräsrotsrörelsen är helt avgörande för det som ska ske framöver.

För över tjugofem år sedan fick Birger Skoglund höra en profetisk hälsning på klingande svenska från en arabisk man som inte på något vis behärskade vårt språk, därav lätt att se att det var ett rent profetiskt tilltal. En väckelse från syd till nord och från väst till öst i vårt land. Från Smygehuk till Treriksröset och från Göteborg till Stockholm. Inte i framtiden utan nu pågående, detta sagt för tjugofem år sedan. Hur kan det stämma?

Kan det vara så att det pågår en underström av bön som redan raserat murar och som är källan till det som ska ske när Herrens tid är inne och denna underström var det som profetian handlade om. Själv kallades jag ut i bönetjänst på ett tydligt och omskakande sätt år 1994, för snart trettio år sedan och jag har mött fler som runt den tiden kallades ut i bönetjänst.

Jag kom tidigt att ha böneplatser på Smygehuk och vid Nimbus på Öckerö, i linje med profetians budskap. Under ett bönetillfälle fick jag en glimt om kommande böneinitiativ på Smygehuk och skrev om detta på min blogg. Numera är det bön på Smygehuk varje lördag klockan 14. Lena och Mats Kempe från Frälsningsarmén i Trelleborg har tagit detta initiativ. Ibland är jag på plats. Själv startar jag upp Böneplats Sjöstaden som representerar den östra punkten i profetian.

På ytan verkar nationen helt blivit en sekulär nation, även många kristna sammanhang verkar vilja anpassa sig till tidsandan. En längtan efter andliga dimensioner kan dock iakttas. Samhället har fått problem och vi sörjer över dessa. Många känner inte igen sitt land. Ett land som vänder Gud ryggen får problem, men Guds kärlek är större än vår ondska och han söker oss för att leda oss till omvändelse. Det är här gräsrotsbedjarna kommer in för de representerar Guds önskan och hans plan för oss alla.

Kanske är det en stor svårighet, rentav katastrof, som kommer att utlösa strömmen av omvändelse i vårt land. Underströmmen finns redan på plats.

I nästa inlägg ska jag berätta om en upplevelse under bön som handlar om gräsrots-bedjarna.