I dagarna utkommer en spännande bok, Lewi Pethrus sista; ”Mitt andliga testamente”
Jag läste Birger Thuresons recension i tidningen Dagen och blev mycket förvånad av hur han såg på boken.
Min sammanfattning av hans recension är att boken mest har historiskt intresse och inget säger till vårt land i vår tid. Varför har det givits ut? Den är ett nytryck av en gammal bok. Originalet var på engelska riktat till en annan målgrupp.
Det spännande med bokens historia är att LP skrev ett svenskt manus som inte blev utgivet på svenskt förlag och därför kom att översättas till engelska och gavs ut i USA.
Senare kom en svensk översättning, som Thureson påpekar, med den mötte motstånd och såldes aldrig på öppen marknad, utan hamnade i ett lagerutrymme.
Jag har en mikro-liten del i kedjan hur boken återfanns och kom därigenom för några år sedan att läsa ett exemplar av de böcker som fanns på lagerhyllan.
Jag ser boken som ett tydligt budskap till kristna i vår tid att upptäcka (återupptäcka) den helige Andes vägar och att Andens vind blåser friskt så att dammet från våra föreningskyrkor ska lyftas bort av vinden, eller att vinden söker sig nya vägar. Min uppfattning är också att det inte är någon tillfällighet att boken ges ut just nu.
Så i motsats till Birger Thuresson ser jag boken som högaktuell. Så olika kan två män i samma åldrande generation se på en bok.
Mycket bra. Thureson har missat poängen – vårt behov av Den Helige Anden, Hjälparen. Plattformen Pingströrelsen står på. I alla fall borde stå på.
Börge skriver: ”LP skrev ett svenskt manus som inte blev utgivet på svenskt förlag och därför kom att översättas till engelska och gavs ut i USA.” Vet inte vad han grundar det påståendet på. LP hade ett eget förlag och kunde ge ut vad han ville på svenska. Han hade vid denna tid nyligen givit ut ”Brytningstider Segertider” på sitt förlag. Hälften av innehållet i den boken, ungefär, återfinns i det manus han ger ut på engelska i USA. Vilket tydligt talar för att det manus som nu utgivits med titeln ”Mitt andliga testamente” aldrig var avsett för Sverige (bl a därför att stora delar av det redan fanns utgivet på svenska). Jag säger inte, som Börge påstår, att boken saknar aktualitet. Jag säger tvärtom att vissa avsnitt i boken är ”relevanta och utmanande”. Inte allt, förstås, eftersom bakgrunden när den skrevs var en annan tid. Till sist: Jag brukar inte försvara mina recensioner, eftersom en recension är ett tyckande, och människor tycker olika. Men det är trist när en recension återges på ett direkt lögnaktigt sätt.
Du skriver att jag ljuger, men jag ser mig återge en sanning som grundar sig på av den information jag har. Du gör en tolkning om varför det svenska manuset var avsett för en marknad utanför Sverige. Det står givetvis dig fritt att göra så. Om jag missat nyanser i din recension så ber jag om ursäkt för detta. Jag uppfattade huvudbudskapet som jag återgav det i mitt blogginlägg. Jag tänker inte förlänga diskussionen. Min del i kedjan varför denna bok har givits ut just nu har gjort mig övertygad om att boken har ett budskap just för vår tid, här i Sverige.